Atopisk hud - fakta och goda råd för egenvård

Atopisk hud - fakta och goda råd för egenvård

Vad är atopisk hud?

Atopisk hud, även kallad atopisk dermatit, astmaeksem eller barneksem, är något som oftast ses hos barn. Det visar sig som torr och kliande hud som är röd. Med tiden kan vätskande blåsor uppstå som i värsta fall kan utvecklas till ett inflammatoriskt tillstånd som liknar impetigo (svinkoppor).

Det är typiskt för atopisk hud att utslagen finns på olika ställen på kroppen beroende på ålder:

Förekomst och orsak

Atopiskt eksem är delvis en ärftlig sjukdom som är en mycket vanlig, kronisk barnsjukdom. Sjukdomen kan inte botas, men det är möjligt att lindra symtomen med krämer, läkemedel och kosttillskott. Sjukdomen är mest utvecklad (90%) hos barn i åldrarna 0-4 år. Därför kallas sjukdomen ofta barneksem. I de flesta fall av barneksem försvinner sjukdomen vid 7-11 års ålder. Det finns dock fortfarande en risk att man utvecklar andra former av eksem eller får återfall senare i livet - även som vuxen. Detta händer ca 25% av alla barn med barneksem. Barneksem kännetecknas som ett ständigt kliande eksem med symptomfria perioder avbrutna av utbrott i varierande omfattning.

Atopisk hud kan vara både ärftlig och miljömässig och därför är den exakta orsaken till sjukdomen inte känd. Dock vet man att inga barn föds med barneksem, men sjukdomen utvecklas under de första levnadsveckorna. Samtidigt har det visat sig att störningar i hudens immunförsvar spelar roll vid utvecklingen av barneksem.

Tyvärr ökar sjukdomen snabbt och antalet fall blir avsevärt fler. Ökningen ses enbart i västvärlden, medan antalet fall i Östeuropa inte följer samma trend. På grund av detta har forskare kopplat sjukdomens utveckling till västvärldens livsstil utan att nämna vilka faktorer som är inblandade. Ökningen kan bl.a. bero på ökande föroreningar, inomhusallergener som t.ex.husdamm och en stor del hos barn som inte ammas. Ca 70% av eksemfallen beror på ärftliga faktorer som kan uppstå om en förälder har en atopisk sjukdom (barneksem, astma, höfeber eller allergi). Om båda föräldrarna har en atopisk sjukdom ökar risken till 80%. Samtidigt har klimatet en betydande inverkan på barneksem. Ofta försämras sjukdomen markant under vintern när luftfuktigheten sjunker. Under vår- och sommarperioden ses en förbättring ofta, eftersom ökad mängd solljus och saltvatten har en positiv effekt.

Idag är det vetenskapligt bevisat att personer med atopisk hud har en förändring i immunsystemet, eftersom deras hud inte kan bekämpa externa bakterier och virus på samma sätt som hos friska människor. Tyvärr har detta stor betydelse för dessa patienter, eftersom ny forskning visar att närvaron av bakterier på huden kan orsaka en signifikant försämring av sjukdomsförloppet. Samtidigt ändras patientens hornlager, eftersom fettsyrornas sammansättning i hornlaget skiljer sig från det normala och vatten har lättare att tränga in samt andra utifrån kommande ämnen. Det resulterar också i att vätskan i huden lättare avdunstar och huden torkar ut.

Hos ca 50% av alla patienter med atopiskt eksem kan man påvisa en gendefekt som styr produktionen av ett protein som heter filaggrin. Filaggrin hjälper till att hålla hudens barriärfunktion i balans och förändringar i filaggringenen resulterar i en minskad hudbarriärfunktion. 

Sjukdomsutveckling och symtom

Hos spädbarn (0-12 månader) ses barneksem oftast på kinder, haka, handrygg och på armarna och benens sidor. Efter 1½ till 2 års ålder ändras eksemet ofta till "klassiskt" barneksem, som t.ex. i böjveck på knä, höft och armbåge, men kan också ses på hand- och fotled. Hos vuxna förekommer barneksem i ansikte, hårbotten, nacke och på kroppens övre delar. Det visar sig att 75% av vuxna har handeksem. Eksemet är här huvudsakligen beläget på handryggen och mellan fingrarna.

Barn med barneksem upplever klåda, extrem hudtorrhet och återkommande eksem och ev. har flera familjemedlemmar atopiska sjukdomar. Den defekta hudbarriären har svårt att behålla fukt, Vätska från huden avdunstar och lämnar huden torr och extra mottaglig för bakterier och allergener. Det är därför oerhört viktigt att skydda huden med fettkräm för att minska risken för avdunstning och öka hudens skyddande egenskaper. Det rekommenderas att använda krämer som är anpassade till huden - ju torrare hud, ju fetare kräm. Det rekommenderas också att krämen är helt fri från parfym och färgämnen.

När huden är mycket torr kan det lätt bli öppna sår efter svår klåda. När huden skadats är den mycket mottaglig för infektioner och virus som kan sprida sig explosivt. Barn med eksem är därför särskilt mottagliga för, t.ex. herpes (förkylningssår) och stafylokockinfektioner. 

Så ställs diagnosen

Vanligtvis ställer läkare diagnosen baserat på sjukdomsförloppet samt genom att titta på utslagen - plats och utseende. 

Allergi och atopisk eksem

Som utgångspunkt finns det ingen direkt koppling mellan barneksem, astma och allergi. Detta innebär att barneksem inte medför astma. Patienter med barneksem löper dock ökad risk att utveckla andra atopiska tillstånd, t.ex. astma, hösnuva och allergi - ca 1/3 av barn med eksem utvecklar astma.

Forskning har visat att vissa förhållanden eller livsmedel kan utlösa klåda, irritation och uppblossande eksem. Dessa innefattar, t.ex. tomat och apelsinjuice som lätt kan irritera huden och svida när de kommer runt munnen eller på kinderna. Detta är dock ingen anledning att tro att barnet är allergiskt mot dessa livsmedel, eftersom maten vanligtvis irriterar huden - även hos friska människor. Det ses därför sällan att barn med barneksem utvecklar allergi mot mat. Om allergier utvecklas kan det bara bekräfta att barn med barneksem har ett immunsystem som inte är utvecklat som andras. Man ska dock överväga att undersöka livsmedelsallergi hos barn och småbarn med utbrett eksem, som inte försvinner eller reduceras genom standardbehandling, och som är närvarande hela året utan förbättring på sommaren. 

Behandling

Hudvård med fuktkräm

Det är mycket viktigt att undvika att huden torkar ut. Fettkräm, fuktkräm eller olja ska användas minst två gånger om dagen och alltid efter bad. Badet bör helst vara så kort som möjligt och i ljummet vatten - mycket varmt vatten torkar ut ännu mera. Tvål torkar också ut huden, men håller också bakterier borta, så att infektioner förhindras. Därför rekommenderas att tvätta eksemet med en tvättgel eller tvättolja och i ljummet vatten för att få rätt behandling. Oljebad är inte mer effektiva än insmörjning med fettkräm eller fuktkräm. På Med24.se har vi samlat alla våra produkter för atopisk hud, vilket gör det enklare att välja rätt produkt. 

Behandling med läkemedel

Om eksemet är mycket allvarligt kan det vara nödvändigt att använda ett hormonhaltigt läkemedel innehållande glukokorticoid / binjurebarkhormonkräm för huden. Krämerna eller salvorna finns i 3 olika styrkor. Hydrokortison som är svagt verkande, Locoid som är medium och Elocon är mycket effektiv. Om krämen används korrekt kan denna behandling vara tillräcklig, dock alltid med en lotion, fuktkräm eller olja. Idag väljer fler och fler människor att inte använda binjurebarkhormon, eftersom det har varit ett och annat behandlingstillbud de senaste åren. En immunmodulerande behandling med antingen takrolimus (salva) eller pimecrolimus (kräm) kan vara ett alternativ om annan kräm inte är tillfredsställande eller biverkningar upplevs. Immunmodulerande kräm / salva är inte mer effektiv än binjurebarkhormonkräm, men denna behandling har inte biverkningen som gör huden tunn.

I ett eksem kan inflammation lätt uppstå, och om bakterier smittat kan det vara nödvändigt att använda ett bakteriedödande medel. Det kan vara, t.ex. ett binjurebarkhormon kompletterat med antibiotika (Brentacort), alternativt kaliumpermanganatbad (röda bad) eller tvättning med desinfektionsmedel. Detta ska alltid ske i samråd med läkare. 

Egenvård - Undvik försämring av atopiskt eksem?

De viktiga fettsyrorna - har de en positiv effekt?

Det finns mycket som tyder på att personer med allergier inte absorberar och omvandlar de livsviktiga (essentiella) fettsyrorna korrekt, vilket är av stor och viktig betydelse för huden. Det handlar i första hand om fiskoljor och gammalolensyra (GLA), som rekommenderas att intas oralt (olja eller kapslar). Gammalinolensyra kan också appliceras på huden direkt, där den också har en mycket bra effekt. Jättenattljusolja innehåller den essentiella fettsyran, gammaolensyra, som har ett antal viktiga effekter i kroppen och är viktigt för hudens välbefinnande. I vår kropp bildas gammalinolensyra från linolensyra som finns i olika växtoljor. Men inte alla kan bilda tillräckligt med GLA, plus att de saknas i kosten. Därför kan ett kosttillskott vara nödvändigt för att täcka detta behov och därigenom få en förbättring i huden.

En studie visar att över 50% av patienterna upplever en signifikant förbättring av sjukdomen efter att ha börjat med ett tillägg av gammalinolensyra, såsom som finns i Udo's Choice - jättenattljusolja och linfröolja. Fiskolja kan också ha en positiv effekt på eksem. Kombinera fiskolja (omega-3-fettsyror) med gammalinolsyra och linfröolja (omega-6-fettsyror), eftersom det ger den bästa balansen.

Följande faktorer kan motverka bildningen av gammalinolensyra:

Källor:
https://www.sundhed.dk/borger/patienthaandbogen/hud/sygdomme/atopisk-eksem-boerneeksem/atopisk-eksem-oversigt/
https://atopiskeksemforening.dk/atopisk-eksem
http://www.naturli.dk/artikel/eksem/